Resumé och tankar från flygresan

Jag skrev en massa på planet, om allt som varit och skulle komma. Där i ingenmansland mellan länder och tidszoner, passade det bra med eftertanke.

Förutom alla stunder med Ingrid, är det dagarna i öknen som jag tänker på. Fortfarande.

Så här på flyget, hemåt, är det bilder av tuaregkillarna i öknen som dröjer sig kvar. Jag är värmd och längtar och känner mig tacksam över mötena som blev så fina! Jag önskar mig mer. Alla andra fina platser och upplevelser i Marocko känns som alldagliga - om än väldigt trevliga - resminnen. Ökendagarna nådde längst in i själen. Jag minns färgerna, sanddynernas linjer och känslan av sval eller varm sand mot barfotafötter. "Feet nomad!" sa Saïd uppskattande, med ett grepp om min fot som börjat få hårda trampdynor. Jag älskade den lugna gästfriheten, välbehaget, tryggheten.
Ahmeds gröna ögon, att vara tysta tillsammans samtidigt som förvissningen om att vi hade kunnat prata om allt mellan himmel och jord. 
Jag övervägde faktiskt att göra en Corinne Hofmann, ni vet Den vita massajen, -hon som lämnar livet i Schweitz för att bo i en hydda i afrika med sin massaj. Men till skillnad från henne, gav jag mig själv lite betänktetid innan jag bestämde mig för att ge upp hela mitt liv...

Så lille Hassans tillgivenhet och intresse för mina böcker och bilder. Jag hoppas att han sitter och ritar i tältet. Yossufs kamratlighet, ung och mogen. Younes som säger "Take your time" i alla lägen. En sån skön inställning. Service minded och trevlig.


Många andra ljuvliga stunder har också funnits. Att måla på stranden i Essaouira. Idyllen i Ouzoud. Hisnande resa över Atlasbergen. Keramikverkstan i Safi. Att dansa med Laila och Esma. Dignande hantverk i Marrakech. Blå dörrar i Chefchaouen. Citrusträd. Mandel. Oliv. Galopperande hästar på stranden i solnedgången. Enorma turkosa vågor som slår mot klipporna rakt under mig. Sprakande stjärnhimmel. Tunga, varma filtar. Chaouens hammam, med leende förklaringar och len värme. Yoga hos Christina. Jihads rundvisning på skolan. Teckningsstunden med vin och det långa samtalet med Iman. Gungande på kamelryggen. Fotografera med Ingrid. Moskéens fantastsiska arkitektur. Gapskratt i samförstånd, med Nadja. Hadj berättelser om Sverige, med te i sofforna. Rachidas omsorger. Roliga samtal på franska med taxichaufförer, eller ilskan över att bli lurad, kränkt, diskriminerad. Att sova tryggt på alla platser. Dricka färskpressad apelsinjuice. Leka kurragömma med Elin och Alma efter att ha hälsat på alla hästarna. Att somna under olivträd i paradisträdgården. Mustafas öppna samtalsämnen på bussen. Ashlee och Scotts som skrattade gott åt min hammam historia...

Jag visste innan jag åkte hemifrån att jag hade en bra upplevelse, fritt från missöden, framför mig. jag kände det på mig, -att jag skulle ha tur.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0