Ett halvt liv och blomtryck

Så.
Nu är skolans kök och bildsal finare och mer organiserade än de någonsin varit. Och jag är trött i fötterna och smutsig. Återstår alltså att ordna syslöjd och städa sista bråten från gamla bildsalen. Jag ska ju utöva både syslöjds- och kockyrket, gu´bevars.
Och stöd och bild och lite shemalagd administrationstid. Finemang.

Kan det nu dyka upp en trevlig bostad också så att jag kan få rätsida på andra sidan av mitt liv? Now please. (Gud: jag har inte testat att be till dig i bloggform, kanske är det den rätta vägen till ditt hjärta?)
Jag har liksom inget att gå hem till och det förtar en del av arbetslusten. Igår fick jag en chattkomlpimang angående att jag "fått ett annat uttryck i ögonen och verkade mognare" än senaste år. Jag är ju tryggare, svarade jag. Men utan ram fladdrar jag snart iväg ut i periferin och då glömmer jag vem jag är och hittar inte var jag var och vet inte vad jag gör.

Jag har köpt en härligt ny, välfungerande, modern mobil. Inte nog med att man kan ringa med den, man kan ladda batteriet när det någon gång behövs emellanåt. Man kan också fota och filma lite smått och man kan lyssna på musik med fantastiskt bra ljud både i lurar och högtalare. Otroligt! Jag undrar vad som ska hända med den här mobilen... Tappa i vatten alternativt nerför stup eller i en gryta med soppa, tvätta i tvättmaskinen, placera under bilhjul med mera har jag inte provat ännu.
Den fick ju liksom se ut som den ville nästan, när den nu var så bra, tyckte jag i affären. Och den här modellen fanns enbart i silvervitt med röd kant och röda blommor på. Fint, men i gulligaste laget. Det blir nog bra tänkte jag och låste mitt abonnemang till 24månader för att få det billigt. Innan dess orkar jag ändå inte tänka mer på mobiltelefoner. Men redan efter tre dagar är jag trött på de där blommorna. Riktigt tjejig känner jag mig inte. Jag upptäckte till min förskräckelse att jag har nästan likadana blommor på min cykel. Jag var inte helt nöjd med dem heller när jag köpte den, även om den i alla fall går i svart. Vad har jag emot blomtryck?
Vad värre är - jag kommer bli en sån där som byter skal på mobilen bara för att få rätt färg.

Nu ska jag äääääntligen gå och lägga mig efter att la längtat i timmar, och sova tills jag vaknar av mig själv. Det är bra för ens sömnkvalitet har jag lärt mig och vill verkligen praktisera, men hur lätt är det när man måste gå hemifrån klockan sju på morgonen. Jag skulle liksom behöva lägga mig på eftermiddagen för att vakna av mig själv i tid. Min sömnkvalitet och sömnmönster är dömda på förtid. Men jag är van, jag har 25 års erfarenhet på det området.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0